Hantverkarens guide till hälsosamma arbetsmiljöer: Radonsanering i verkstäder
Hantverkarens guide till hälsosamma arbetsmiljöer: Radonsanering i verkstäder

Hantverkarens guide till hälsosamma arbetsmiljöer: Radonsanering i verkstäder

Som hantverkare är verkstaden mer än bara en arbetsplats; det är en fristad för kreativitet, en plats där idéer tar form och material förvandlas. Jag vet hur många timmar vi tillbringar där, ofta djupt försjunkna i vårt skapande. Men mitt i denna passionerade process finns det osynliga faror som kan lura, och en av de mest förrädiska är radon. Denna osynliga och luktfria gas kan utgöra en allvarlig hälsorisk, och det är vårt ansvar att se till att våra älskade verkstäder är säkra och hälsosamma. Den här guiden är tänkt att ge dig kunskap och verktyg för att förstå och hantera radon, så att vi kan fortsätta skapa i en trygg miljö.

Radon den osynliga faran i verkstaden

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när grundämnet radium sönderfaller i berggrunden och jorden. Eftersom den varken syns eller luktar kan den obemärkt tränga in i våra verkstäder och ackumuleras till skadliga nivåer. När vi andas in radon och dess sönderfallsprodukter, så kallade radondöttrar, fastnar dessa på dammpartiklar (något vi ofta har gott om i verkstäder!) och förs vidare ner i lungorna. Där avger de alfastrålning som kan skada lungvävnaden. Långvarig exponering för höga radonhalter är faktiskt den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige, direkt efter rökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i bostäder orsakar omkring 500 lungcancerfall per år, där rökare är en särskilt utsatt grupp. För oss hantverkare, som kanske tillbringar åtskilliga timmar varje dag, år ut och år in, i samma lokal – ibland i äldre byggnader med sämre ventilation eller direkt markkontakt – blir denna risk särskilt påtaglig. Att värna om vår hälsa är lika viktigt som att vårda våra verktyg och material; det är en grundförutsättning för ett långt och givande yrkesliv. För den som vill fördjupa sig i hur radon påverkar hälsan och vikten av tillförlitlig mätning finns det mycket bra information att tillgå, till exempel genom att läsa mer om hälsofarlig radon och effektiv radonmätning.

Identifiera radonkällan i din verkstad

För att effektivt kunna åtgärda ett radonproblem är det avgörande att först förstå varifrån gasen kommer. Det finns huvudsakligen tre källor som kan bidra till förhöjda radonhalter i en verkstadslokal:

Marken som radonskälla

Detta är den absolut vanligaste källan. Jordluften innehåller ofta höga halter av radon, och om lufttrycket inomhus är lägre än utomhus – vilket det ofta är, särskilt under uppvärmningssäsongen – kan radonhaltig luft sugas in i byggnaden. Detta sker genom sprickor och otätheter i grundkonstruktionen, vid rörgenomföringar, inspektionsluckor eller direkt genom källargolv och väggar som har kontakt med marken. Vissa geografiska områden har högre naturlig radonavgång från marken än andra, och kommunerna har ofta kartlagt dessa riskområden. Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda halter och kan läcka in särskilt vid undertryck inomhus.

Byggnadsmaterial som källa till radon

Vissa äldre byggnadsmaterial, framför allt de som är baserade på sten, kan avge radon. Mest känt är kanske blå lättbetong, ofta kallad blåbetong, som tillverkades och användes i Sverige mellan 1929 och 1975. Detta material kan i sig självt orsaka betydande radonhalter inomhus och avger även gammastrålning. Misstänker man att blåbetong finns i verkstadens konstruktion kan en gammamätning ge klarhet.

Radon från vatten i egna brunnar

Om verkstaden får sitt vatten från en bergborrad eller grävd brunn kan vattnet innehålla radon. När vattnet sedan används och tappas upp, exempelvis vid rengöring eller i ett pentry, avgår radongasen till inomhusluften. Kommunalt vatten kontrolleras regelbundet och innehåller sällan höga radonhalter, så denna källa är mindre vanlig men viktig att undersöka vid egen brunn.

Att identifiera den primära källan, eller en kombination av källor, är nyckeln till att välja rätt saneringsmetod. Ibland kan det krävas en mer ingående radonutredning av en sakkunnig för att fastställa detta med säkerhet. En sniffmätning med specialinstrument kan till exempel användas för att lokalisera exakta inläckningsvägar för markradon.

Mätning för att upptäcka radon

Eftersom radon är helt omärkbart för våra sinnen är mätning det enda sättet att ta reda på om det finns förhöjda halter i din verkstad. Enligt Strålskyddslagen är det fastighetsägarens ansvar att se till att radonhalten i både bostäder och allmänna lokaler, dit verkstäder kan räknas, hålls så låg som möjligt. Referensnivån för radon i lokaler dit allmänheten har tillträde och på arbetsplatser är 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³). Överstiger årsmedelvärdet denna nivå bör åtgärder vidtas. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har tillsynsansvar och kan i vissa fall förelägga om mätning eller sanering.

För att få ett tillförlitligt årsmedelvärde ska en långtidsmätning utföras. Detta görs vanligtvis med små spårfilmsdosor som beställs från ett ackrediterat mätlaboratorium. Du kan hitta en lista över dessa hos Swedac, som ansvarar för ackrediteringen, vilket garanterar att mätningen sker enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivningar. Exempel på sådana laboratorier är Eurofins Radon Testing Sweden AB, Radonova Laboratories AB och Radonanalys GJAB. Mätningen bör pågå i minst två månader, helst tre, under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april). Det beror på att radonhalterna ofta är som högst då, när vi vädrar mindre och temperaturskillnaden mellan ute och inne kan öka insuget av markluft. Placera minst två dosor per lokal eller våningsplan, enligt laboratoriets anvisningar – undvik att placera dem nära frånluftsdon, i dragiga utrymmen eller instängda i skåp. Verkstaden ska användas som vanligt under mätperioden, med normal ventilation och uppvärmning. Efter mätperioden skickas dosorna tillbaka till laboratoriet för analys.

Det finns även korttidsmätningar som kan ge en snabb indikation på radonläget, kanske om du snabbt vill kontrollera effekten av en åtgärd eller inför ett köp. Dessa mätningar pågår oftast 7-10 dagar men ger inte ett officiellt årsmedelvärde och kan inte ersätta en långtidsmätning för att fastställa årsmedelvärdet enligt myndighetskrav. En ny långtidsmätning rekommenderas ungefär vart tionde år, eller om du gjort större ombyggnationer som kan ha påverkat ventilationen eller tätheten i byggnaden.

En ren och välordnad verkstad med verktyg på väggtavlor och en ren arbetsbänk.
En ren och välordnad verkstad, som denna med verktyg prydligt förvarade på verktygstavlor och en fri arbetsyta, underlättar inte bara arbetet utan bidrar också till en säkrare miljö. God ordning minskar snubbelrisker och gör det enklare att hålla rent, vilket är viktigt även ur ett radonperspektiv. En sådan här miljö är också idealisk för att placera ut mätdosor för radon på ett korrekt sätt.

Åtgärder vid förhöjda radonhalter

Om din mätning visar att radonhalten i verkstaden överstiger 200 Bq/m³ är det dags att vidta åtgärder. Det första steget är ofta en radonbesiktning utförd av en sakkunnig. Denne kan hjälpa till att identifiera den exakta källan till radonet och föreslå de mest effektiva saneringsmetoderna för just din verkstad. Det är viktigt att komma ihåg att varje byggnad är unik, och lösningen måste anpassas därefter. Valet av metod beror helt på varifrån radonet kommer och hur verkstadens konstruktion ser ut.

Förbättrad ventilation

Ibland kan det räcka med att se över och förbättra den befintliga ventilationen. En ökad luftomsättning späder ut radonhalten. Det kan handla om att installera fler tilluftsventiler eller att se till att befintliga system fungerar optimalt. Om radonet kommer från byggnadsmaterial (byggradon) är ofta ett mekaniskt ventilationssystem, som FTX (från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning) eller F-system (mekanisk frånluft), en effektiv lösning. FTX-systemet har fördelen att det återvinner värme och ger en balanserad ventilation, vilket förbättrar den allmänna luftkomforten. Det är dock viktigt att vara försiktig så att man inte skapar ett för stort undertryck om markradon är ett problem, då det kan öka insuget av radon från marken.

Tätning av konstruktionen

Om markradon läcker in genom sprickor och otätheter i grunden kan tätning av dessa vara en del av lösningen. Det kombineras ofta med andra åtgärder för bästa resultat.

Radonsug eller radonbrunn

Dessa är mycket effektiva metoder mot markradon. En radonsug installeras för att skapa ett undertryck under byggnadens bottenplatta eller i källaren/krypgrunden. Den suger aktivt ut den radonhaltiga luften från marken innan den hinner tränga in i verkstaden och leder ut den via ett ventilationsrör. En radonbrunn fungerar på liknande sätt men anläggs utanför byggnaden och är lämplig om verkstaden står på genomsläpplig mark som grus eller sand. Moderna radonsugar är designade för att vara effektiva, energisnåla och tysta.

Ventilation av krypgrund

Om verkstaden har en kryp- eller torpargrund kan man installera ett system som ventilerar själva grundutrymmet och skapar ett undertryck där, så att markradon inte tar sig upp i lokalen. Det är viktigt att detta balanseras för att undvika fuktproblem.

Radonavskiljare för vatten

Om problemet är radon i vattnet från egen brunn installeras en radonavskiljare som luftar vattnet och avlägsnar radonet innan det når kranarna. Detta är en effektiv åtgärd för att hantera radon från hushållsvatten.

Efter att saneringsåtgärder har genomförts är det mycket viktigt att göra en ny långtidsmätning för att kontrollera att radonhalten verkligen har sjunkit till en nivå under referensvärdet. Att anlita professionell hjälp är ofta en god investering. För att säkerställa en trygg arbetsmiljö är det ofta nödvändigt med en grundlig radonsanering utförd av specialister som Radea, vilket ger långsiktiga fördelar och trygghet. Även om deras primära information kan rikta sig mot villaägare, gäller samma principer och behov av expertis för verkstadslokaler.

En person som svetsar med full skyddsutrustning i en verkstad.
God säkerhet i verkstaden är A och O. Här syns en hantverkare med korrekt skyddsutrustning, inklusive svetshjälm och handskar, under ett svetsmoment där gnistorna tydligt visar varför sådant skydd är livsviktigt. Att skydda sig mot omedelbara faror är lika viktigt som att skydda sig mot långsiktiga risker som radon.

En frisk verkstad för kreativitet och välmående

Att säkerställa en radonfri och i övrigt hälsosam arbetsmiljö i verkstaden handlar om mer än att bara följa regler och rekommendationer. Det handlar om att investera i vår egen hälsa och vårt välbefinnande, och därmed också i vår förmåga att skapa och uttrycka oss genom vårt hantverk. Jag har alltid känt att en verkstad som är trygg och välmående också är en plats där kreativiteten flödar friare. När vi slipper oroa oss för dolda faror kan vi helhjärtat ägna oss åt det vi älskar – att forma, bygga och förfina. Att ta tag i ett eventuellt radonproblem kan kännas som ett stort projekt, men det är en av de viktigaste åtgärderna vi kan vidta för att skydda oss själva och kanske även andra som vistas i våra lokaler. Låt oss se till att våra verkstäder förblir de inspirerande och livgivande platser de är menade att vara, fria från osynliga hot, så att hantverksglädjen kan fortsätta spira i många år framöver.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *